Ett välbyggt klimatskal fungerar som en dunjacka. Det finns ett yttre och ett inre skikt och mellan dessa isoleringen. Varje byggnad behöver ett yttre och ett inre tätskikt för att vara tätt och för att hålla vind och väder ute och komforten inne. Det yttre skiktet reglerar vindtäthet och det inre skiktet reglerar lufttäthet. Tillsammans med isoleringen bildar det ett klimatskal.
Det yttre skiktet har som uppgift att skydda byggnaden mot nederbörd och vind.
Som på en vattentät vinterjacka skall det yttre skiktet stoppa yttre påverkan i form av snö, vind och vatten.
Väggens vindtätning utgörs av tex puts, vindtäta fasadskivor eller vind- och regntäta vind/ fasaddukar bakom ventilerade fasader. Fasader med öppna fogar samt glasfasader utrustas med varaktig UV-resistenta fasaddukar. Vinden utsätter huset för permanent tryck-sug-belastning. Den ofta påpekade ”tornadon från vägguttaget” har stor inverkan på rummets komfort. Luften som sugs in via otäta ställen rör sig, eftersom den är tyngre, till rummets lägsta punkt, golvet. Följden blir kallras och försämrad komfort. Ytterligare kan fukt som tränger in i konstruktionen leda till byggnadsskador. Även de akustiska värdena försämras vid ett otätt klimatskal.
På insidan handlar det om att förhindra att rummets fukt fritt kan tränga in i konstruktionen och isoleringen. Det lufttäta skiktet sitter vanligtvis på den sk. varma sidan av de yttre byggnadskomponenterna. Utöver drag och bristande luftkvalitet kan ett otillräckligt utfört lufttäthetslager även leda till byggnadsskador.
De inneboende i huset producerar genom andning, sömn, matlagning och duschning dagligen fukt inne i bostaden. Ett fyra-personers hushåll kan under ett dygn avge upp till 10 liter fukt till rumsluften. En del transporteras bort när rummen ventileras, men den i luften kvarvarande vattenångan har, som värmen, benägenheten att söka sig utåt via de yttre byggnadskomponenterna. Varm luft kan hålla mer fukt än kall luft (t.ex. vid 20°C 17,3 g/m3 och vid -10°C bara 2,14 g/m3). När varm luft kyls ned för snabbt fäller den ut fukten- kondensat uppstår.
Ju varmare och fuktigare luften inne i rummet är desto högre ångtryck bildas. När en komponent eller ett komponentlager skiljer två rum med olika temperaturer och luftfuktigheter uppstår tryckskillnader. Dessa tryckskillnader driver vattenångan genom byggmaterial. Det kallas för vattenångsdiffusion. Vägen resp. riktningen går alltid från varm till kall.